Joel Borgström är en av författarna bakom rapporten om genomförandet av resolution 1325 i Sverige, med namnet Security Council Resolution 1325: Civil Society Monitoring Report Sweden. Joel Borgström som är statsvetare med genusinriktning undersökte om polisen och det svenska försvaret arbetat för kvinnors aktörskap i sina utbildningar.
Vad är det viktigaste du kommit fram till i din rapport?
En viktig slutsats är att polisen och det svenska försvaret är medvetna om de krav som ställs på dem att använda resolution 1325 i sitt dagliga arbete. Detta är framförallt märkbart i de båda myndigheternas utbildningar inför internationella insatser där regeringens handlingsplan fungerar som ett viktigt verktyg. Däremot är det också tydligt att det fortfarande saknas strukturerade och tydliga riktlinjer inom polis och försvar för hur 1325 ska inkluderas i utbildningen. Vittnesmål från Afghanistan tyder på att försvaret fortfarande brister när det kommer till allmän förståelse för varför man ska jobba med resolution 1325. I dagsläget ingår ett 3-4 timmars pass om 1325 och 1820 i utbildningen inför internationell tjänst inom försvaret. Detta är knappast tillräckligt för att skapa en mer grundläggande förståelse.
Både polisen och försvaret måste ha som mål att lära ut resolutionernas grundläggande budskap samt hur detta kan översättas till de praktiska uppgifter som måste utföras på plats. I annat fall riskerar utbildningen att bli alltför teoretisk och svår att använda i praktiken.
Vad innebär det här för möjligheterna att förverkliga resolution 1325?
Utbildning är givetvis oerhört viktigt för att resolution 1325 genomförs. Polisen har kommit längre än försvaret men har fortfarande luckor att fylla igen, exempelvis den geografiska utbildning som följer på den allmänna utbildningen inför internationell tjänst. Försvaret har också tagit viktiga steg. Försvaret har bland annat anlitat så kallade genusexperter och etablerat ett center för ökad könsvariation i militära insatser. Det är dock viktigt att dessa steg kompletteras med en ökad utbildning och förståelse för 1325 och jämställdhet inom försvaret i stort. I denna process är det otroligt viktigt med ett aktivt ledarskap som betonar betydelsen av ett 1325-perspektiv för de militära insatserna.
Vilka utmaningar tror du att Sveriges försvar och polis har framför sig när det gäller att genomföra resolution 1325?
Stora utmaningar kvarstår. Inte minst gäller detta hur man ska lyckas integrera 1325 som en naturlig del av grundutbildning och insatsutbildning. Individer inom försvaret och polisen måste känna till och ha en grundläggande förståelse för 1325 och 1820 innan de genomgår den mer konkreta utbildningen inför internationell tjänst. Det är helt avgörande för möjligheterna att genomföra 1325. Den korta insatsutbildningen blir annars mest en teoretisk informationsföreläsning. En viktig metod för att tackla dessa utmaningar är att skapa tydliga riktlinjer för verkställandet av 1325 inklusive metoder för uppföljning och kontroll. Att polisen infört 1325 som ett obligatoriskt moment i examineringen på utlandstjänst är ett konkret exempel som borde tas efter.
Oriana Ramirez
