Dialogsamtal med bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell (M) och statssekreterare Diana Janse gällande reformagendan.
Den nya regeringen har gjort en del omprioriteringar gällande det svenska biståndet sedan tillträdet hösten 2022. Regeringen utvecklar under 2023 en reformagenda som ram för den nya riktningen.
Detta påverkar självfallet de svenska civilsamhället som är viktiga aktörer inom biståndet. I januari i år inbjöds civilsamhället till ett samtal om dessa förändringar där biståndsministern och stadssekretarens delade information. I början av maj fortsatte utbytet med ett dialogmöte där cirka 80 civilsamhällesorganisationer deltog.
Den nya biståndspolitiken har en stark koppling mellan bistånd och handel för att bl.a. mobilisera privat kapital för att bredda givarbasen. Då det är ett glapp mellan behoven och tillgängliga resurser. Ukraina kommer fortsätta vara ett geografiskt fokusområde under de kommande åren. Tematiskt fokus kommer ligga kvar mot klimat, ökad frihet för kvinnor och flickor samt jämställdhet.
Det finns en önskan om att öka effektiviseringen och transparensen inom biståndet å ena sidan, medan regeringen å andra sidan beslutade att fasa ut informations- och kommunikationsstödet (InfoKom) från 2023. Det finns även en oro inom sektorn att fokusen på handeln kommer att koncentrera biståndet till medelinkomstländer som kan erbjuda handelsmöjligheter medan de mest behövande, de konfliktdrabbade lågresursområdena lämnas utanför. Det är också svårt att nå de resultat som efterfrågas, i biståndet, då omprioriteringarna lett till att många civilsamhällesaktörer abrupt behövt avsluta sin verksamhet både i Sverige och i partnerländer.
Det finns uppenbarligen fortfarande många frågor att diskutera gällande reformagendan och fler möten mellan regeringen och civilsamhällets har utlovats under processens gång.
Kontenta är att prioriteringar, och därmed bortprioriteringar, kommer att göras.
Av: Anette Uddqvist, kanslichef
