Vad har ni emot oss som jobbar för fred?

12 februari 2024

Denna debatt publicerades i Aftonbladet

DEBATT. Regeringen stoppar stödet till fredsorganisationer som IKFF, Kristna fredsrörelsen och Svenska freds. Det handlar knappast om pengarna utan om något annat.

I nära hundra år har Sverige stöttat svenska folkets engagemang och organisering för fred. Det var i en riksdagsmotion år 1929 som det första stödet beviljades med motiveringen; ”Ingen medborgare bör lämnas oberörd av upplysningen för fred. Likasåväl som det hittills inom olika länder bedrivits ett aktivt arbete för försvaret, bör ett omfattande arbete för freden försiggå.”

Men nu är den svenska traditionen över och ett 95-årigt statligt stöd till svenska fredsorganisationer går i graven.

Sammanlagt rör det sig om drygt 20 miljoner kronor årligen. En droppe i budgethavet jämfört med till exempel försvarsanslagen som på kort tid nästan har fördubblats till 119 miljarder.

Det kan knappast vara pengarna det handlar om. Det framstår därför tyvärr som att det är just de svenska fredsorganisationerna man vill försvaga. Eller kanske fredsarbetet i största allmänhet. Även FN:s fond för fredsbyggande arbete får sitt bidrag halverat av regeringen.

Företrädare för regeringen och försvarsmakten försäkrar gång på gång att det sista de vill är att Sverige ska dras in i krig. De vill bevara freden. Vad kan då vara bättre än att ha starka fredsorganisationer med på tåget?

Organisationer som tidigare har drivit på Sverige att ansluta sig till konventionerna som förbjuder personminor och klustervapen och verkat för att ett demokratikriterium införs vid vapenexport.

Anser regeringen att det var dåliga beslut?

Få av världens konflikter efter andra världskriget har haft militära lösningar. Det är förhandling och klassiskt fredsbyggande arbete som har fått slut på vidriga, destruktiva krig.

”Sverige är fredsskadat” får vi höra gång på gång av de som verkar ha glömt bort Sveriges ihärdiga och vid flera tillfällen framgångsrika insatser i konflikter sedan slutet av 40-talet. Då har vapnen varit just diplomati, medling och fredsförhandling.

Även den nuvarande regeringen har uttalat en ambition att lösa internationella tvister på fredlig väg. I reformagendan för ett nytt bistånd betonas också vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesser.

Hur går det ihop med indragen finansiering till organisationer som arbetar med just det?

Starka fredsorganisationer utgör inget hot i ett samhälle med en fri och spänstig debatt kring försvarsfrågor. Om fredsarbete och fredsbyggande börjar ses som fula ord är vi som demokratiskt samhälle illa ute.

Fred är mer än frånvaron av krig vilket alla som sysslar med frågan mycket väl vet om. Fred förutsätter ett samhälle där alla individer kan känna sig säkra. Ett samhälle utan våld och förtryck, där ordet är fritt och demokratin livskraftig. Det brukar kallas mänsklig säkerhet till skillnad från staters dito.

Fred är också en grundförutsättning för utveckling av hållbara samhällen. De globala målen i Agenda 2030 som regeringen har förbundit sig till, pekar ut fred som ett absolut grundkrav för att dessa ska kunna uppnås.

Stödet till svensk fredsrörelse har omfamnats av samtliga regeringar oavsett politisk färg fram tills nu. Kan vi hoppas på att dagens regeringsföreträdare i ljuset av detta tänker om och ändrar vad som framstår som ett historielöst beslut?

Att beröva fredsorganisationerna deras stöd äventyrar det demokratiska samtalet och deras granskande roll riskerar att försvagas.

Vi kräver att regeringen snarast ser till att den svenska fredsrörelsen får en stabil och långsiktig ekonomisk grund att stå på. Något annat är inte värdigt ett fritt och demokratiskt samhälle som Sverige.

Henrik Fröjmark, policychef Act Svenska kyrkan
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Brian Kelly, generalsekreterare Artikel2 (fd Emmaus Stockholm)
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM (Individuell Människohjälp)
Rikard Rudolfsson, ordförande Jordens vänner
Alexander Clemenson, generalsekreterare KFUM Sverige
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till kvinna
Catalina Rodriguez Näsman, ordförande Latinamerikagrupperna
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center
Anna Wester, förbundssekreterare Palestinagrupperna i Sverige
Paul Carlsson, ordförande Praktisk solidaritet
Anette Uddqvist, kanslichef Operation 1325
Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
Kristina Jelmin, verksamhetschef Svenska Burmakommittén
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Jan Strömdahl, ordförande Svenska Västsaharakommittén
Susannah Sjöberg, ordförande Sveriges kvinnoorganisationer
Johanna Eliasson, ordförande Vänsterns internationella forum
Jenny Jansson Pearce, Deputy Director Right Livelihood
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia

Kvinnor saknas i fredsförhandlingar

Kvinnor saknas i fredsförhandlingar

"Kvinnor måste synliggöras, lyftas fram och involveras i alla formella fredsprocesser". Det konstaterade FNs Säkerhetsråd i ett uttalande i samband med en konferens som hölls i anslutning till 7-årsdagen för antagandet av resolution 1325. Den 31 okotober är det 7 år...

Kenyanskt lagförslag om ökad kvinnorepresentation floppade

Kenyanskt lagförslag om ökad kvinnorepresentation floppade

I Kenya debatterades i augusti i år ett förslag till en ändring i konstitutionen som skulle skapa 50 nya platser i parlamentet, avsedda för kvinnor. Över 2000 kvinnor samlades med anledning av debatten för att påverka lagstiftarna att rösta igenom kvoteringsförslaget....

Condolezza Rice uppmanar till fler kvinnor inom FN

Condolezza Rice uppmanar till fler kvinnor inom FN

I ett möte som samlade framstående kvinnliga ministrar, diplomater och lagstiftare, lett av USAs utrikesminister Condolezza Rice, uppmandes FN att utse fler kvinnor på höga poster. I ett uttalande till FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon uppmanades han att: ”öka...

Jämställdhetsplan motsätts i södra Afrika

Jämställdhetsplan motsätts i södra Afrika

Nyligen blev undertecknandet av en handlingsplan för jämställd utveckling uppskjuten eftersom vissa av de länder som skulle skriva på plötsligt inte ville förbinda sig till de konkreta åtaganden, mål och ramverk som planen innehöll för att förbättra kvinnors ställning...

Aktivt jämställdhetsarbete i afrikansk samarbetsorganisation

Aktivt jämställdhetsarbete i afrikansk samarbetsorganisation

Som en del i den afrikanska utvecklingsorganisationen NEPADs verksamhet mäts de framsteg för demokrati som görs i medlemsländerna . Ett av de mått som används för att bedöma hur långt medlemsländerna har kommit innebär att de redogör för de åtgärder som genomförts för...