Vad kan det internationella samfundet göra för att motarbeta våld mot kvinnor i Afghanistan? Hur får vi med de Afghanska kvinnorna i fredsprocessen? Kan man prata om feminism i Afghanistan? Det var några av de frågor som kom upp under Operation 1325:s, Svenska Afghanistankommitténs och Kvinna till Kvinnas seminarium på internationella kvinnodagen.
Runt 130 personer var samlade när Johanna Fogelström, Sverigechef på Svenska Afghanistankommitten, Vanessa Mekrami, jurist på Migrationsverket, Torunn Wimpelmann, forskare vid norska CMI satt ner för samtal på internationella kvinnodagen i dag på Fryshuset i Stockholm. Samtalet leddes av Operation 1325:s informatör Valter Vilkko.
Temat för dagen var ”Ingen fred i Afghanistan utan kvinnors rättigheter” och byggde vidare på rapporten ”Missing The Target” som Operation 1325 tillsammans med SAK och Kvinna till Kvinna gav ut i november 2012. Rapporten granskar de svenska insatserna i Afghanistan från ett 1325-perspektiv och gör nedslag på en rad olika områden som rör kvinnors rättigheter. Slutsatserna gör gällande att väldigt lite har hänt när det gäller kvinnors faktiska rättigheter och deltagande – t.ex. har visserligen mödradödligheten minskat, men kvinnors möjligheter att delta på beslutsfattande nivåer är fortsättningsvis väldigt små.
I Afghanistan har 80-90 % av alla kvinnor upplevt någon form av våld.
– Det är väldigt accepterat att slå sin fru på många håll i Afghanistan. Men samtidigt som man ser den problematiken måste man också fokusera på det som har blivit bättre. Kvinnor pratar mer öppet om våld nuförtiden och framförallt så ses det som ett problem, speciellt av allmänheten, sade Torunn Wimpelmann, som är forskare på det norska forskningsinstitutet CMI och har forskat på könsbaserat våld i Afghanistan.
Det som få människor pratar om eller känner till är hur det såg ut i Afghanistan för bara 20 år sedan. Då var kvinnorna yrkesarbetande och på frammarsch i samhället.
– Det är inget som säger att det inte kan se ut så igen, våld mot kvinnor är inget som är rotat i den Afghanska kulturen, sade Vanessa Mekrami som själv har bott i landet.
När de utländska trupperna lämnar Afghanistan 2014 uppstår flera utmaningar. De inbjudna gästerna var eniga kring att utbildning är nyckeln för en hållbar och långsiktig fred. För kvinnorna handlar det om att få vara en del i att bygga upp landet igen. För det internationella samfundets del handlar det om att inte vända landet ryggen utan att samarbeta med afghanerna på deras egna villkor.
– Den största utmaningen just nu är att det inte pågår några offentliga fredssamtal. På det sättet har kvinnorna ingen chans att delta, menar Torunn Wimpelmann.
Johanna Fogelström i sin tur påminde om att det internationella samfundet nu behöver vara noga i kommande fredsprocesser med att hålla ögonen på de rättigheter som redan har förhandlats fram för kvinnor, såsom lagstiftning mot våld mot kvinnor.
