Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) anordnade ett intressant seminarium: ’Politiska röster i tider av demokratisk tillbakagång’, där tre forskare presenterade sina avhandlingar kopplade till tillbakagången av demokratin.
- Adea Gafuri, postdoktor och forskare på Utrikespolitiska institutet presenterade sin forskning om bistånd från demokratiska kontra autokratiska givare: Demokratiseringsprocesser och medborgarnas uppfattningar i mottagarländerna
- Elizaveta Kopacheva, forskare från Linnéuniversitetet presenterade sin forskning om “Resursmodellen för politiskt deltagande i semiautoritära stater, Ett privilegium för de privilegierade”
- Valeriya Mechkova, biträdande universitetslektor och forskare från Göteborgs universitet presenterade sin forskning om att förstå villkoren för och konsekvenserna av kvinnors politiska representation.
Allt sammanfattades och kommenterades av Anna Sundström, Generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center.
Modererat av Malin Oud, chef för Raoul Wallenberg Institutets Stockholmskontor och ledamot i Expertgruppen för Biståndsanalys.
Några intressanta lärdomar från forskningen
Gafuri lyfte att befolkningen i de länder hon undersökt ville ha bistånd men inte till vilket pris som helst. Därmed går korruption bort. Befolkningen har dessutom ett högre förtroende för demokratiska staters bistånd, då de tror att dessa har större gehör för befolkningens egna åsikter. Många vill ha mer bistånd, och ser gärna en kombination av olika sorters bistånd både från demokratiska och autokratiska givare.
Kopacheva lyfte att hon i sin forskning kommit fram till att protester ute på gatorna har mer genomslagskraft än upprop i sociala medier i övergångsekonomier (dvs ekonomier som håller på att förändras från en centralt planerad ekonomi till en marknadsekonomi.) För att protesterna ska dra engagemang behövs det en stark kärna. Tidigare aktivism och umgänge i sociala sammanhang som driver dessa frågor är en stor bidragande faktor till deltagande i protester.
Sundström sammanfattade och refererade till Erika Chenoweths forskning som visar att publika protester är det bästa sättet att göra skillnad, liksom att fredliga motståndskampanjer har tio gånger mer sannolikhet att leda till demokratiska förändringar jämfört med våldsamma. Samtidigt ökar chanserna för en förändring ifall att minst 3,5% av befolkningen aktivt deltar i protesterna.
Mechkova lyfte att inkluderingen av fler kvinnor gör skillnad i politiken OM vissa förhållanden är uppfyllda t.ex. har kvinnor oavsett antal mindre inflytande i mer korrupta stater. Samtidigt kan just antalet kvinnor i politiska befattningar användas som en ”gender washing” för ett land att visa upp en mer jämställd front än hur verkligheten i landet ser ut. Oavsett så spelar kvotering och en bestämd andel kvinnor roll, eftersom det gör det lättare att rösta på kvinnor. Det spelar dock också roll vilka dessa kvinnor är, för hur mycket inflytande de kommer att få.
Sammanfattningsvis finns det många aspekter som påverkar styrkan i politiska röster för demokrati, och som Sundström sammanfattade, nu är rätt tidpunkt att agera mer för att stärka demokrati i världen.
