Resolution 1325 het utrikesfråga

Resolution 1325 är en av de mest omtalade frågorna i utrikespolitiken just nu, enligt Christian Holm (M) på ett möte på FN-förbundet i Stockholm nyligen. Men för att öka kvinnors deltagande inom alla samhällets sektorer måste resurser gå till civila samhällets aktörer som arbetar med 1325-frågor, menade en representant för oppositionen. Vid frukostseminariet om svensk FN-politik nämnde Christian Holm som sitter i riksdagens utrikesutskott resolution 1820 i samma andetag som 1325. Han fick då frågan om det var problematiskt att kärnfrågan – kvinnors brist på inflytande i fredsprocesser, och inte symptomfrågan – att kvinnor utsätts för sexuellt våld i konflikter – har fått ökad uppmärksamhet. – Det var av tidsskäl jag la tonvikt på resolution 1820. Resolution 1325 är prioriterat och med fokus på kvinnors delaktighet, menade Christian Holm. Folk och Försvars Sofia Tuvestad kommenterade att resolution 1325:s kärnfråga har med normer och maskulinet att göra. Hon ville veta hur mottagliga regeringen är för att behandla frågan på den nivån. Mottagligheten beror på vilket land man talar om, menade Christian Holm. – I Tanzania på ett besök med socialutskottet kom frågan om våldtäkt i hemmen på tal. Svaret blev ”sorry, we don’t have that”. Kent Härstedt ville även han ta upp ett exempel från fältet. När RFSU skickade honom för att tala med parlamentariker i Zambia var det tydligt att männen där föredrog att tala om jämställdhet med andra män, inte kvinnor. Han menade även att män var underrepresenterade i allmänhet i biståndsbranschen. Han fick då en förfrågan om att förtydliga sig på en punkt. Var det ett problem att sexuellt våld har tagit uppmärksamheten från kvinnors tillgång till inflytande? – Det är sant att det pratas mycket om resolution 1325 och kvinnors inflytande, men vad är kopplingen till det som verkligen görs? Anslagen de senaste fyra åren har sänkts till organisationer som Unifem som jobbar med frågan, sa han. Annars talades det om att Sverige betalar en stor del av FN-notan men att vi syns allt mindre på höga maktpositioner inom organet. Bland bidrar Sverige med 25 procent av Unicefs budget, enligt Kent Härstedt. Anledningen till att FN-förbundet kallat till frukostmöte var för att diskutera varför den nuvarande regeringen i sina utrikes- och regeringsdeklarationer nämnt FN hälften så många gånger som den förra regeringen. Helena Sundman, Informationsansvarig