Makt åt kvinnor i fredsprocesser

Kvinnoorganisationer i samverkan för att genomföra resolution 1325

regeringen_aug_2013_martina_huber_regeringskansliet.jpg
Operation 1325:s färska rapport "Women Count" granskar Sveriges regering; här ses regeringen på statsministerresidenset Harpsund sommaren 2013.
FOTO: Martina Huber/Regeringskansliet

Sverige: ett världsledande land inom jämställdhet?

Sveriges handlingsplan för genomförandet av resolution 1325 har allvarliga tillkortakommanden. Återrapportering kring 1325-arbetet innefattar fortfarande inte det svenska diplomatiska arbetet och i fredsbevarande insatser lyser kvinnor med sin frånvaro på befälspositioner. Det är några av slutsatserna i årets rapport ”Women Count” som idag lanseras av Operation 1325 på kanadensiska ambassaden i Stockholm. Rapporten är en den andra årliga granskningen av hur Sverige lever upp till sina mål gällande FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som antogs i oktober 2000, var på många sätt banbrytande. Resolutionen slog fast kvinnors rätt att delta i fredsprocesser och säkerhetspolitiska beslut på alla samhällets nivåer. Sverige var bland de första länderna att utforma och ta i bruk en egen nationell handlingsplan (National Action Plan, NAP) för genomförandet av resolutionen.

Trots att resolutionen innebar ett stort framsteg för kvinnors rättigheter kvarstår brister i implementeringen av resolutionen, som är bindande för FN:s medlemsstater. Bland annat så är, globalt sett, fortfarande färre än 8 % av deltagarna vid fredsförhandlingar kvinnor. Sverige är ett av 43 länder i världen som antagit en nationell handlingsplan för genomförandet av resolutionen. Dokumentet är än idag det mest centrala styrmedlet för regeringens politik gällande resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Men till vilken grad har Sverige levt upp till sitt rykte som världsledande inom jämställdhet? Går Sverige i bräschen för kvinnors rättigheter på den internationella arenan? Och hur kan den svenska handlingsplanen för 1325 stärkas?

Operation 1325 ger idag ut rapporten Women count –Civil Society Monitoring Report 2013, Sweden’s implementation of UNSCR 1325”, som kartlägger den svenska implementeringen av FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Syftet med rapportlanseringen, som äger rum på den kanadensiska ambassaden i Stockholm, är att presentera rapporten för berörda intresseparter och att föra en diskussion kring dess resultat och rekommendationer.

Under de senaste åren har Sverige gjort ett antal framsted i genomförandet av resolutionen. Samtidigt visar rapporten bland annat att:

  • Den svenska handlingsplanen för implementeringen av resolution 1325 (2009-2015) har stora brister, samtidigt som representanter för myndigheter som arbetar utifrån planen vittnar om dess irrelevans i det dagliga arbetet. Därför krävs en utvärdering och revidering av handlingsplanen, genom en transparent och inkluderande process som beaktar det civila samhällets expertis och prioriteringar. En effektiv ny handlingsplan bör innehålla tydliga mål, en avgränsad tidsram, ett system för utvärdering och öronmärkt finansiering för att uppnå målen.

  • Den återrapportering om arbetet med resolution 1325 och genomförandet av den nationella handlingsplanen som sex svenska myndigheter började göra med start i år är ett steg i rätt riktning för att stärka implementeringen. De indikatorer som tagits fram för att mäta framsteg brister dock i kvalitet och har svag koppling till handlingsplanens aktiviteter.  Indikatorerna bör därför revideras i samband med att en ny handlingsplan tas fram, i samråd med det civila samhället. Dessutom borde samtliga relevanta myndigheter återrapportera sitt arbete, inklusive relevanta regeringsdepartement som exempelvis Utrikesdepartementet. I dagsläget finns inte heller någon rapportering kring hur Sverige genom diplomatiskt arbete och i internationella sammanhang lyfter frågor om kvinnor, fred och säkerhet.

  • Svenska myndigheter har fortfarande svårt att rekrytera kvinnor till internationell missionspersonal: endast 12 procent av de svenska fredsbevararna är kvinnor. På högre befälsnivå är situationen akut, då siffran för hur många kvinnor som rekryterats 2012 är noll procent. Trots vissa insatser för att bryta ned maskulinitetsnormer inom säkerhetssektorn fortsätter negativa stereotypa bilder av kvinnor att utgöra hinder för deras ökade deltagande. 

Rapportlanseringen inleds med ett tal av Margot Wallström, FN:s generalsekreterares tidigare specialsändebud för sexuellt våld i konflikter. En presentation av rapporten följs upp av en paneldiskussion med Tina Acketoft (FP), Valter Mutt (MP), Kenneth G. Forslund (S) och Peter Ericson (Utrikesdepartementet).  Moderator är Josefine Karlsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).

Rapporten “Women count – Civil Society Monitoring Report 2013, Sweden’s implementation of UNSCR 1325” finns bifogad till höger om denna artikel, tillsammans med en sammanfattning av rapporten. För frågor kring rapporten och seminariet, vänligen kontakta Disa Kammars Larsson, Projektledare på Operation 1325 och en av författarna till rapporten, disa.kammar-larsson@operation1325.se tel. 073 091 88 50.

BilagaStorlek
women_count_2013.pdf1.05 MB
women_count_2013_summary.pdf444.06 kB