Kvinnors roll avgörande i återuppbyggnadsarbetet i Haiti

SoME Gavobevis 2023

26 februari 2010

Bernice Robertsson, analytiker vid International Crisis Group, har i en artikel i ”The Daliy Beast” uppmärksammat Haitis tragiska förlust av ett antal betydande kvinnorättsaktivister i jordbävningen den 12 januari. Bland de omkomna kvinnorna var tre av Haitis mest kända och framstående feminister, Myriam Merlet, ansedd kvinnorättsaktivist, Magalie Marcelin, jurist mest känd för sitt arbete mot våld mot kvinnor och Anne-Marie Coriolan, lingvist, ekonom och förkämpe för kvinnors rättigheter i Haiti.

År 1994 var dessa kvinnor med och etablerade departementet för kvinnors rättigheter där de sedan också kom att arbeta alla tre. Coriloan arbetade som stabschef under 1995, vilket Merlet senare också gjorde. Marcelin arbetade, i samarbete med departementet under 2009 för att parlamentet skulle anta en lag om att legitimera hushållsnära tjänster, en lag som skulle försäkra att 200 000 kvinnor och flickor fick arbetarstatus under Haitisk lag. Departementet och de tre kvinnorna arbetade också med ett lagförslag om faderskap för att försäkra erkännandet och stödet för barn födda utanför äktenskap.

Alla tre kvinnor var grundare till framstående kvinnorättsorganisationer i Haiti – SOFA (the Haitian Women´s Solidarity Movement), Kay Fanm och Enfofam – vilka arbetat för att skapa ”National Coordination for Advocacy on Women´s Rights”, en plattform för feministorganisationer i landet. Plattformens mål har varit att öka kvinnors rättigheter och förbättra de socioekonomiska villkoren för kvinnor i Haiti. Genom dessa kvinnors arbete hade Haiti vid jordbävningen den 12 januari 2010, 7% kvinnor i sin nationella polisstyrka, fyra kvinnor som regeringsministrar och sex stycken kvinnor i parlamentet och ännu fler på vallistan för det planerade parlamentsvalet den 28 februari.

På grund av dessa kvinnors arbete är våldtäkt nu ett straffbart brott, våld i hemmet mer fördömt än någonsin tidigare och kvinnors bidrag till Haitis socioekonomiska framsteg blir mer och mer uppmärksammat och införlivat i landets strategier för fattigdomsbekämpning och utveckling. De tre omkomna kvinnorna lade grunden för den form av aktivism som idag är viktig i Haitis återuppbyggnadsarbete. Kvinnors fulla deltagande i återuppbyggnadsarbetet är avgörande för landets fortsatta arbete för jämställdhet. För att försäkra att Haitis återuppbyggnad och återhämtning inkluderar kvinnor måste arbetet bygga på bland annat arvet av Coriolans, Marcelins och Merlets tidigare arbete, menar Bernice Robertsson.

Vad borde då göras och hur kan kvinnors deltagande i återuppbyggnad av landet främja jämställdhet? Robertsson menar att kvinnor måste inkluderas i det arbete som nyligen inletts för att se till att landets och kvinnors behov i post-katastrofsituationer tillfredställs, varav kvinnors deltagande i uppbyggnaden av skola och sjukvård är det mest akuta. Detta för att bl.a. försäkra flickors fortsatta utbildning, vilken var cirka 40 % när landet drabbades av jordbävningen, och för att se till specifika behov kvinnor har vad gäller reproduktiv hälsa samt förbättra den klart klandervärda tillgången och kvalitén på reproduktiv sjukvård som fanns innan katastrofen.

Vad gäller återuppbyggnaden av Haitis nationella polisstyrka, bör kvinnorättsaktivister kräva fler kvinnor inom poliskåren och arbeta för att utbildning kring frågor som rör våld i nära relationer blir inkluderat i polisutbildningen. När kontrakt för uppbyggnaden av Haiti utdelas bör jämställdhetsförespråkare kräva att vissa kontrakt reserveras för kvinnors företagsverksamhet och att kvinnor på landsbygden blir en del av utvecklingen vad gäller eget företagande på mikronivå.

Kvinnors deltagande i uppbyggnadsarbetet är avgörande för att fortsätta arbetet för ett jämställt haitiskt samhälle och för att säkerställa samtliga medborgares behov i post-katastrofsituationer som denna. Kvinnors deltagande i återuppbyggnaden av sitt land är därför en nödvändighet, idag och för framtiden.

Du kanske också gillar...

1325 ses fortfarande som en kvinnofråga

1325 ses fortfarande som en kvinnofråga

Under senare år har antalet FN resolutioner om kvinnors roll i fred och säkerhetsfrågor ökat drastiskt. En freds- och konfliktforskare menar att resolution 1325 dock fortfarande ses som en kvinnofråga, inte som en fred och säkerhetsfråga.  Ndinga-Muvumba...

Inspirerande att få ställa frågor till 1325-praktiker

Inspirerande att få ställa frågor till 1325-praktiker

Att som student få ställa frågor direkt till dem som förverkligar  resolution 1325 – att få kvinnor att medverka till hållbar fred – var viktigt. Det sa flera studenter som fick ge feedback på vårt seminarium på Södertörn den 17 november. Som en del av vår...

Viktigt visa en annan bild av kvinnor i väpnade konflikter

Viktigt visa en annan bild av kvinnor i väpnade konflikter

Under hösten genomförde Operation 1325 seminarieturnén Aktörer för Hållbar Fred. Det hölls totalt sju seminarier; tre i Stockholmsområdet och övriga i Lund, Örebro, Uppsala och Umeå. De internationella gästerna kom från bland annat Colombia, Irak, Sudan, Israel och...

Kvinnors organisationer behöver länkas till fredsinsatser

Kvinnors organisationer behöver länkas till fredsinsatser

Kvinnoorganisationer bör utöka sitt samarbete med statliga myndigheter och media. Klyftan mellan internationella missioner och civila samhället måste överbryggas. Detta framkom på konferensen ”Säkerhet på marken” där kvinnoorganisationer från tre konfliktområden mötte...

Kvinnor inte de enda som bör jobba med 1325

Kvinnor inte de enda som bör jobba med 1325

Statliga myndigheter bör utbilda män och kvinnor om resolution 1325. Det ska inte bara vara ett arbete för kvinnoorganisationer. Detta betonade Sundus Abass, statsvetare från Irak och Ida Lindwall, aktiv inom...