Kvinnors deltagande i klimatstyrningen: En katalysator för klimatåtgärder och hållbar fred 

SoME Gavobevis 2023

16 april 2024

Världen har redan misslyckats med att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Emissions Gap Report 2023 visar, att med nuvarande klimatåtgärder förväntas den globala uppvärmningen nå 3°C vid slutet av detta århundrade, långt över målet på 1,5°C. Vägen mot en global uppvärmning på 3°C innebär oåterkalleliga förändringar och katastrofala konsekvenser för klimatet, med oproportionerliga risker och påfrestningar, särskilt för kvinnor som är en del av andra sårbara grupper som ursprungsbefolkning, migranter, låginkomsttagare, landsbygdsbor och boende i sköra stater.   

Konsekvenserna av klimatförändringarna hotar inte bara nationell och internationell säkerhet, fred och stabilitet genom ökad risk för internationella och nationella konflikter. Det ökar också sårbarheten för kvinnor och flickor vid flykt, brist på mat och för hälsorisker och konfliktrelaterat könsbaserat våld, inklusive sexuellt våld, människohandel och våld i nära relation. Dessutom är kvinnor fortfarande kraftigt underrepresenterade i beslutande positioner gällande resursfördelning och formulering av klimatpolitik.  

Den här artikeln undersöker det akuta behovet att ta itu med underrepresentationen av kvinnor inom klimatstyrning, samtidigt som den utforskar betydelsen av kvinnors engagemang och den kritiska kopplingen mellan jämställdhet, klimatförändringar och konflikter.  

Brist på kvinnor inom klimatstyre 

Sedan Beijing deklarationen 1995, har det varit ett strategiskt mål för hållbara utveckling att öka andelen kvinnor i beslutfattandet för miljö, verkställande av politik och utvärderingsprocesser. Även Parisavtalet betonade vikten av kvinnligt deltagande, inom klimatanpassning och kapacitetsuppbyggnad, som en nyckelfaktor för att uppnå ett genusmedvetet klimatarbete. Det var först 2015 som klimatförändringarna började erkännas som ett övergripande begrepp och ett hot mot global fred och säkerhet, vilket nämns i agendan för Kvinnor, Fred och Säkerhet (Resolution 2242). Genom inkluderande insatser i politik och handlingsplaner har fröna till förändring såtts för att adressera ojämlikheter inom klimatarbetet, vilket sammanfaller med fred och säkerhet. Trots det finns det fortfarande mycket kvar att göra för att främja dessa insatser och uppnå jämställdhet inom klimatarbetet.  

Trots de betydande bidragen från kvinnor, särskilt ursprungsbefolkningen och från landsbygdsbor, när det gäller att hantera miljö- och säkerhetsfrågor på gräsrotsnivå, är deras representation på internationell nivå fortfarande otillräcklig. Det senaste exemplet, COP29, som kommer äga rum i Azerbajdzjan i december 2024, vars organiseringskommitté bestod av 28 män och inga kvinnor vilket möttes av internationell kritik Vilket ledde till en ”kompromiss” med 29 män och 12 kvinnor för att uppnå med jämlikhet i kommittén.  

Den positiva effekten av kvinnors inkludering i klimatstyre och samspel med kön och fred 

För att uppnå en effektiv och hållbar klimatförbättring, samt global fred är det avgörande att stärka kvinnor på alla nivåer av klimatanpassning. Förutom att förespråka en jämställd strategi i klimatpolitiken och handlingsplaner, är en av de strategiska åtgärderna för att uppnå detta mål att öka antalet kvinnor dessa initiativ. 

Gång på gång visar forskning på den könsrelaterade dimensionen av klimatförändringar. Det finns starka korrelationer mellan jämställdhet och åtgärder för miljöprestanda. Kvinnors expertis, värderingar och kunskap främjar bättre samarbete kring klimatanpassningsstrategier. Bevis från Danmark till Bahrain visar att kvinnors representation i nationella parlament leder till starkare klimatförändringspolitik, vilket resulterar i lägre koldioxidutsläpp. Studier föreslår också att kvinnors engagemang inom skogsskydd och lagstiftande organ kan minska avskogningen, vilket i sin tur kan minska konflikterna mellan skogsanvändare som i fallen Costa Rica och Kamerun. 

Kvinnors deltagande erbjuder unika perspektiv i klimatförändringsinsatser, och tar upp frågor som ofta förbises av män på grund av deras olika erfarenheter och perspektiv. Att helt enkelt öka antalet kvinnors i klimatförändringarpaneler och forum garanterar inte alltid verklig jämställdhet, eftersom många kvinnor fortsätter möta fördomar i dessa. Att övervinna dessa könsbarriärer är avgörande för att främja mer hållbar hantering av naturresurser och samhällets motståndskraft mot klimatförändringar. Genom att inkludera kvinnor inom klimatstyrning kan vi utveckla omfattade metoder för klimatförändringar som adresserar de grundläggande orsakerna till konflikt, vilket slutligen leder till förebyggande och lösning på konflikter.  

Att öka kvinnors engagemang är inte bara en fråga om social rättvisa, utan också en nödvändighet för hållbar utveckling, effektiv klimatrespons, förebyggande och konfliktlösning. För att uppnå detta krävs ytterligare insatser för att adressera de strukturella könsbarriärer som kvinnor står inför som klimataktörer. Dessutom behövs det en nedmontering av könsbundna praxis inom klimatstyre, genomförande av genusmedvetna policys och ett stärkande av kopplingen mellan lokala och globala insatser. Genom att omvandla politiska åtaganden till handling kan vi skörda frukterna av ansträngningarna som redan genomförts genom överenskommelserna och därmed främja en mer hållbar värld.  

Av: Şevval Salman, volontär

Du kanske också gillar...

Regeringen återupptar utvecklingsbiståndet till Palestina

Regeringen återupptar utvecklingsbiståndet till Palestina

Regeringen beslutade igår om en ny regional strategi för Mellanöstern och Nordafrika. I denna strategi bakas Palestina in, med särskild fokus på att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning.  Detta betyder dock inte att...

Broschyr – Islands of Peace and Justice

Broschyr – Islands of Peace and Justice

Spännande nyheter!  Vi på Operation 1325 är glada att dela med oss av vår senaste gemensamma broschyr om fredsbyggande och försvaret av kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter.   Texten är skriven inom OSCE CSP (Civic Solidarity Platform) – en...