Kvinnor som fredsagenter i Colombia

8 juni 2012

Även om kvinnan ofta hamnar mitt i skottlinjen under den pågående colombianska konflikten har kvinnor stor potential att leda opinionsbildningen för fred på gräsrotsnivå. Det här säger människorättsaktivisten och advokaten Yenly Angéllon Méndez som i veckan deltog i ett seminarium arrangerat av Colombianätverket där kvinnans roll som fredsagent i Colombia beslystes.

”ge tillbaka läppstiftet”

Yenly Angéllon Méndez berättar att colombianska medier, organisationer och till och med myndigheter försöker sända ut budskapet att kvinnor ska vara passiva och inte engagera sig i den rådande konflikten. Trots att en tredjedel av FARC:s (den colombianska gerillastyrkan) soldater är kvinnor och att det finns flera starka kvinnliga ledare inom fredsrörelsen riktas kampanjer och resurser i många fall på att få bort kvinnan från platser där händelser sker. Det tydligaste exemplet på detta är det colombianska Försvarsdepartementets filmkampanj ”Ta tillbaka läppstiftet”, där kvinnor anmodas att vara mindre närvarande i konflikten och göra det de själva vill – sminka sig. Filmen har fått hård kritik av kvinnoorganisationer runtom i Colombia och intensifierat kvinnornas ställningstagande för fred.

Kvinnor som fredsaktörer

I FN är kvinnor sällan medverkande som fredsförhandlare, vilket medför att de fredsförklaringar som tas inte fungerar till följd av brist på närvaro av kvinnor och sociala rörelser. I Colombia är det direkt farligt för en kvinna att stå upp för fred och lösning av konflikten då den colombianska regeringen ofta felaktigt kopplar ihop de som förespråkar fred med motståndargruppen FARC. Många kvinnor har därmed fått sätta livet till för sitt engagemang. Mycket av engagemanget måste därför ske informellt och under väldigt organiserade former, för att garantera tryggheten för aktivisterna, menar Yenly Angéllon Méndez. Engagemanget är dock fortfarande stort och utbreddningen av fredsorganisationer med kvinnliga ledargestalter syns alltmer på en lokal nivå.

Vad tillför kvinnorna i fredsprocessen?

Enligt Yenly Angéllon Méndez finns det många viktiga exempel på kvinnor och kvinnoorganisationer som arbetar för en lösning på konflikten. ”Arbetet som görs sker på tre nivåer. Den första är den politiska nivån, där den politiska situationen analyseras. Den andra är mobiliseringsnivån, där opinion skapas och planer läggs upp. Den slutliga nivån är gräsrotsnivån, där det utåtriktade fredsarbetet på lokal nivå sker”.

Kvinnorna fungerar även som inspirationskälla till andra kvinnor. I många fall har framstående ledargestalter genomgått ett stort familjetrauma, såsom mord på närstående eller förlust av sitt levebröd. Yenly Angéllon Méndez menar att dessa händelser ”sätter igång intressanta processer som ger kvinnan legitimitet hos sig själv och andra att bli aktörer i fredsprocessen”.

Utmaningar

Det finns dock ett utbrett motstånd i samhället mot de lösningar på konflikten som kvinnoorganisationer presenterar. Det finns även krafter i samhället som menar att kvinnoorganisationerna driver på för mycket om fred och kvinnors rättigheter, och att kvinnoorganisationerna blir kontraproduktiva när de vill ha ett genusperspektiv i alla delar av fredsprocessen. Många utmaningar kvarstår, men hoppet om en slutgiltig fred i Colombia lever, menar Yenly Angéllon Méndez, och ser kvinnorna som en viktig faktor i att lösa konflikten.

Julle Bergenholtz

Du kanske också gillar...

1325 diskuterades i Almedalen

1325 diskuterades i Almedalen

Under Almedalsveckan arrangerade Operation 1325 ett seminarium där Sveriges handlingsplan för resolution 1325 diskuterades. Deltog gjorde Carin Jämtin (s) och Karin Enström (m).  Karin Enström menade att regeringen kommer att lyfta resolution 1325 som en prioriterad...

Gender is My Agenda – genusaktivister till Zimbabwe

Gender is My Agenda – genusaktivister till Zimbabwe

Under förberedningsmötet inför det 12:e konsultativa mötet om gender mainstreaming i Afrikanska Unionen, 21-22 juni, presenterade kvinnoorganisationer och medlemmar från "Gender is My Agenda" en deklaration om Zimbabwe. Deklarationen innehåller en uppmaning till...

Våldtäkt som krigsbrott

Våldtäkt som krigsbrott

Den 19:e juni antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter. Resolutionen fördömer våldtäkt och andra former av sexualiserat våld i konfliktsituationer och säger vidare att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot...

Träffa oss i Almedalen

Träffa oss i Almedalen

Under Almedalsveckan bjuder Operation 1325 in Carin Jämtin(s), oppositionsborgarråd och Karin Enström(m), kapten i Amfibiekåren och ledamot i försvarsutskottet, för att diskutera Sveriges handlingsplan för resolution 1325. Vad gör Sverige för att stärka kvinnor i...

Krav ställs på ett centralt FN-organ för kvinnofrågor

Krav ställs på ett centralt FN-organ för kvinnofrågor

Kvinnors frågor och perspektiv prioriteras inte inom FN, delvis på grund av att ett centralt organ, ansvarigt för att gjorda åtaganden genomförs inte existerar idag. Detta argument framförs av en kampanj som bland annat drivs av Amnesty International och har som syfte...

Svår situation för aktivister i Iran

Svår situation för aktivister i Iran

Khadijeh Moghaddam och Parvin Ardalan, aktivister för kvinnors rättigheter i Iran har båda fängslats, Ardalan i flera omgångar, på grund av sitt engagemang för ett slut på diskrimineringen av kvinnor. I slutet av april släpptes Moghaddam medan Ardalan dömdes till tre...