08/12/2015
Bejing + 20 Seminarium, Göteborg, 21-22 november 2015
Tal av Maj-Britt Theorin – tidigare ordförande i Operation 1325 med lång erfarenhet av kinnor, fred, säkerhet och nedrustning.
Elda under din vrede mot makten nyheter
Dämpa inte din smärta över livet som stjäls ifrån oss
Trösta inte din sorg över världen som våldtas inför våra ögon
Elda under din vrede. Så skrev Ingrid Sjöstrand.
Elda under vår vrede mot maktens nyheter som underminerar vårt svaga men viktiga fredsinstrument – FN – och på mäns vis fortsätter upprusta, hota och skramla med vapen i stället för att bygga freden tålmodigt underifrån.
Elda under vår vrede mot månglarna i templet som utan att skämmas vill fortsätta sälja vapen till länder utan mänskliga rättigheter och till diktaturer.
Elda under vår vrede mot ekonomismen som tagit greppet över världen. En ekonomism som räknar i kronor, euro och dollar men glömmer människorna.
______________________________________________________________________________________
Det var en gång… så börjar alla sagor.
Men det var inte en saga. Det var en FN kvinnokonferens i Peking för tjugo år sedan som enades om ett dokument där kvinnors rättigheter slogs fast. Där världens länder enades om kvinnors rättigheter och lika villkor som män på samhällets alla områden.
Om kvinnors rättigheter att besluta över sin egen kropp.
Om kvinnors rättigheter att inte vara offer för våld och förtryck.
Om kvinnors rättigheter till ekonomisk egenmakt.
Om kvinnors rättigheter att aktivt kunna påverka krig eller fred.
Hur har det gått? Rom byggdes inte på en dag men 20 år borde väl ge resultat. Det har skett förbättringar på en del områden men också bakslag. Jag kommer koncentrera mig på kvinnors rättigheter att aktivt kunna påverka krig eller fred. Och peka på några vägar att förbättra kvinnors inflytande över säkerhetspolitiken. För en väl fungerande säkerhetspolitik är nödvändig för att åstadkomma en bestående fred.
Säkerhetspolitik är inte detsamma som militära metoder som män gärna tror. Säkerhetspolitik formas brett genom alla de instrument utrikespolitiken förfogar över; internationell politik, rättvisepolitik, diplomati, samarbetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik, fred och nedrustning, kärnvapenavrustning, fredsbyggande, konfliktlösande, stopp för vapenhandel, flyktingpolitik, stärkande av FN m.m. Men också militärt försvar. Men först när allt annat prövats, dvs. i sista hand militära metoder. Säkerhetspolitik är att förebygga konflikter och att lösa dem – inte att utkämpa dem. Säkerhetspolitik är först och främst icke-militär.
Men först ett citat:
”Både nu och förut har vi fått härda ut med era eviga krig. Och med tålamod vi förlät och förstod vad karlarna än tog sig för. Och ändå begrep vi rätt väl ert knep. Man sitter därhemma och hör att ni gjort något skumt eller ovanligt dumt och frågar er: Hur gick det idag med ert fredsfördrag? Har ni fattat något beslut om kommunikén som ska huggas i sten? Då svarar karlen helt lugnt: Lägg dig inte i. Låt mig vara i fred – och jag teg.”
Orden är Lysistrates i Aristofanes pjäs från 411 år före Kristus, men kunde lika gärna ha sagts idag av kvinnor världen över. Ända sen Lysistrates dagar har kvinnor fått höra att de inte skall lägga sig i männens krig och männens fredsfördrag. Men en bestående fred kan inte byggas om halva befolkningen varken får vara med att förhindra konflikter, lösa konflikter, medla eller förhandla fram fred. Varken i Tadjikistan, Arusha, Sierra Leone eller Kosovo har kvinnorna fått vara med och skriva fredsfördrag och efter krigen bevaka kvinnornas rättigheter, intressen och prioriteringar. Inte heller idag. Samma män som startat krigen skall sedan förhandla om freden. Inga kvinnor i sikte – inte som fredsförhandlare eller än mindre som ledare av fredsförhandlingar inte ens där FN utser dem.
Så till frågan om kvinnor får besluta om krig eller fred efter Peking?
Svaret är nej!
Men det har ändå skett förändring. Kvinnor vet att internationella dokument måste konkretiseras och omvandlas till handling. För femton år sedan lyckades kvinnoorganisationer och en del progressiva regeringar övertyga FN:s Säkerhetsråd att anta resolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet. FN:s högsta organ Säkerhetsrådet, vars resolutioner är bindande för alla FN:s länder, slår fast att fred inte kan skapas om kvinnorna inte finns med. Resolutionen handlar om kvinnor som offer för våld och konflikter men framför allt om kvinnor som beslutsfattare om krig eller fred. Resolution 1325 kräver att regeringarna måste se till att på alla nivåer; internationellt, regionalt och nationellt öka kvinnors deltagande i beslutsfattande om krig eller fred. Vad har vi sett av det? Än så länge ganska litet.
___________________________________________________________________________________
För att ta del av hela Maj-Britts tal och hennes ord om hur kvinnor skall kunna påverka säkerhetspolitiken; klicka på det bifogade dokumentet.
Vad måste ske för att kvinnors tänkande skall genomsyra all säkerhetspolitik, internationellt samarbete, rustningar och vapenhandel?
