I veckan föreläste Nicole Bianchi och Julle Bergenholtz från Operation 1325:s för Amnestys juristgrupp i Lund. Fokus var på resolution 1325, Operation 1325:s arbete och de många exempel världen över där resolution 1325 har fått stor genomslagskraft. Det var dock tydligt att resolutionen inte har genomslagskraft hos juriststudenterna. Enbart 4 av 40 åskådare hade hört talas om resolutionen.
Uppenbar kunskapslucka
Operation 1325 hade inbjudits av Amnestys juristgrupp till följd av att studenterna kände att deras kompetens gällande mänskliga rättigheter och genusfrågor inte var tillräcklig. Seminariet var en del av Amnestygruppens satsning på temat kvinnors rättigheter. Under deras utbildning ingick det enligt studenterna enbart en lektion i mänskliga rättigheter, där resolution 1325 överhuvudtaget inte togs upp. Att kunskapen kring resolution 1325 är låg har Operation 1325 tidigare erfarit genom våra gymnasieutbildningar, där det i samtliga fall inte fanns någon medverkande som hade hört talas om resolutionen tidigare.
Om operationen och resolutionen
Tillsammans med en representant från UN Womens lokalförening i Malmö föreläste Operation 1325 om historien och syftet kring resolution 1325, och den funktion som Operation 1325 fyller i att implementera den. Frågorna från publiken var många, och flera av åhörarna var intresserade av frågan om straffrihet, och om det är juridiskt försvarbart att ange misstänkta förövare av sexuellt våld i konflikt utan att de har blivit bestraffade, enligt föreskrifterna för resolution 1960. Studenterna var även nyfikna på hur man på ett effektivt sätt kan använda resolution 1325 som ett preventivt medel för konflikt, och hur man kan se ifall metoderna för att förebygga konflikt verkligen fungerar.
Operation 1325
