International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA) bjöd in oss till ”Unpacking Democracy: Why Gender Equality Matters” som presenterades av Summit for Democracy’s Gender Equality Cohort.
”Arbetsgruppen för jämställdhet som en förutsättning för demokrati leds gemensamt av Sverige, Rumänien, Georgetown University’s Institute for Women, Peace & Security (GIWPS) och International IDEA.
Syftet med gruppen är att lyfta fram och främja kopplingen mellan jämställdhet och demokrati samt att ta fram policyrekommendationer för att stärka kvinnors deltagande i och bidrag till demokrati. Rekommendationen kommer särskilt att ta upp frågor om inkludering (ekonomiskt, socialt och politiskt), rättvisa (formella lagar och informell diskriminering) och säkerhet (på individ-, samhälls- och samhällsnivå). Dessutom kommer gruppen att fungera som en global plattform för att uppmärksamma behovet av att ta itu med skadliga och rigida könsnormer som hindrar kvinnors fulla deltagande och representation i demokratin och betona vikten av jämställdhet vid återuppbyggnaden av samhällen efter kriser och konflikter.” (Källa Democracy cohorts och mer information här.
Paneldeltagare från Sveriges och Rumäniens utrikesministerier, Georgetown Institute for Women, Peace, and Security (GIWPS) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) gav oss intressanta perspektiv och insikter på temat demokrati och jämställdhet.
Forskning visar att kvinnors deltagande i konfliktlösning leder till en mer hållbar fred, men i verkligheten är kvinnor fortfarande marginaliserade i processerna. Det blir en dubbel förlust både för den framtida freden och i nuet eftersom kvinnor i allmänhet drabbas hårdare av konfliktens konsekvenser. Arbetsgruppen för jämställdhet syftar till att identifiera negativa förhållningssätt länkade till kön. Verktyg för att mildra dessa är till exempel FN:s säkerhetsrådsresolution (UNSCR) 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och CEDAW (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor). Policyer kan dock bara tjäna sitt syfte OM de genomförs.
Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan den nivå av skydd som kvinnor kan förvänta sig och den allmänna säkerheten i ett land – ju säkrare en kvinna är, desto säkrare är landet. Det finns också ett starkt samband mellan graden av demokrati i ett land och graden av kvinnors rättigheter i samma land. Motsatsen kan ses i många länder idag, där antidemokratiska ledare begränsar kvinnors rättigheter. Detta leder till två slutsatser, först vikten av den nationella handlingsplan som alla länder är skyldiga att utveckla för att genomföra UNSCR 1325 för att stärka kvinnornas roll. Det betonar också vikten av att inkludera kvinnor i de tidiga stadierna av fredsprocessen eftersom det kommer att leda till starkare demokratier och säkrare länder, för alla. För att stärka demokratin måste man stärka kvinnorna. Detta är inte enbart en kvinnokamp, män och pojkar måste engageras för att nå förändring tillsammans.
En metod för att stärka kvinnors röster är att använda mer onlinekommunikation, ett enkelt sätt att med små medel nå ut med sitt budskap till en stor publik. Ett verktyg som används flitigt av kvinnliga aktivister och politiker runt om i världen för att stärka sig själva och andra kvinnor. Detta leder dock till konsekvenser – digitalt våld och nätmobbning. Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män att utsättas för digitalt våld. Vilket leder till att kvinnor tystas då priset är för. Det innebär att om vi vill ge stärka kvinnors möjlighet att använda digitala verktyg för att göra sin röst hörd, för att samtidigt få mer demokratiska och säkrare länder, måste vi också mildra effekterna av digitalt våld och stödja kvinnor när de blir utsatta. Digital kommunikation blir allt viktigare och allt vanligare. Nästa steg är utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Tekniken finns redan här, den fortsatta utvecklingen måste ha med en genusdimension, teknologin kommer inte att vänta.
Av: Anette Uddqvist, kanslichef
