INKLUDERANDE MÄNSKLIG SÄKERHET ÄR NU VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN

SoME Gavobevis 2023

29 april 2020

Den pågående Covid-19-pandemin får inte bli ett undantagstillstånd från kraven om kvinnors rättigheter till resurser och representation innan, under och efter en kris.

I kristider riskerar kvinnors rättigheter att vara det första offret och tyvärr sker det just nu hos våra partnerorganisationer runtom i välden. Vi ser en ökning av våld mot kvinnor, barnäktenskap, hedersrelaterat våld och diskriminering. Samtidigt minskar kvinnors socioekonomiska egenmakt drastiskt och kvinnors deltagande i freds- och konfliktförebyggande arbete försvåras eller hindras.[1]

Det globala eldupphör som FN utlyste har inte upprätthållits i Jemen. Attacker mot civila fortsätter men media har vänt bort sitt fokus. Färre fredsförhandlingar genomförs när det finns reserestriktioner och när kvinnliga politiska ledare har minskade ekonomiska resurser till förfogande. Det informella fredsarbete som kvinnor bedriver inom civilsamhället, vid fängelser och gränser, och i offentligheten begränsas ytterligare av krisen.[2]

Erfarenhet från t.ex. Demokratiska republiken Kongo visar att genusintegrerad krishantering är av yttersta vikt och civilsamhället kan ha en nyckelroll för informationsspridning om hälsa.[3] Trots detta ser vi hur de demokratiska värdena, inklusive yttrande- och rörelsefrihet, som krävs för kvinnors rätt till meningsfullt deltagande och beslutsfattande är en bortprioriterad fråga i många delar av världen. I takt med att pandemin har spridit sig ser vi hur vissa stater använder sig av en diskurs som för tankarna till väpnad kamp och hur åtgärder tas för att inrätta undantagstillstånd utan tydlig omfattning eller slut. Krishanteringen riskerar att bli en farlig återgång till traditionella säkerhetsdefinitioner som utesluter civilsamhället, kvinnor och andra marginaliserade grupper.[4] I slutändan förbises det kvinnliga perspektivet.[5]

Kvinnor utgör 70% av världens betalda och obetalda hälso- och sjukvårdsarbete och är en viktig del i den offentliga sektorn och krishanteringen. Hotet mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) under den pågående Covid-19-pandemin är ett faktum. I Albanien är kvinnor rädda för att få mindre skydd av staten på grund av den ekonomiska lågkonjunkturen och fler kvinnor står offer för intimt partnervåld utan chanser att få hjälp från kvinnojourer eller från säkerhetssektorn. Sverige och andra länder har tagit hänsyn till detta genom att tidigt öka sitt stöd till kvinnojourer som förvaltas av kvinnodrivna civilsamhällsorganisationer och hålla omsorg och skola öppna.[6]

Kvinnors rättigheter är de första offren om pandemin bekämpas med medel för långsiktigt utvecklingssamarbete som omfördelas till humanitär hjälp utan jämställdhets- och konfliktanalys.[7] Nu behövs beslutsmakt till marginaliserade grupper, ensamstående mödrar i krigszoner, sexuella minoriteter och kvinnor missgynnade på grund av ålder för att nå en inkluderande mänsklig säkerhet.

Rekommendationer:

• Inkludera kvinnor och civilsamhället i planeringen av krishanteringen för Covid-19-pandemin så att den bygger inkluderande mänsklig säkerhet. På så sätt ökar förtroendet för myndigheter i svenska förorter och i länder under ockupation och i konflikt.

• Öka det jämställdhetsintegrerade och konfliktkänsliga fredsbyggandet. Se ökat våld i hemmet, hot mot SRHR, kränkningar mot grundläggande friheter och rättigheter som tidiga varningssignaler för konflikt.

• Säkerställ intersektionell mänsklig säkerhet i krishanteringen genom att respektera humanitära principer och mänskliga rättigheter särskilt för marginaliserade grupper när den väpnade säkerhetssektorn samarbetar med civil medicinsk personal och volontärer. 

• Stärk politiska, diplomatiska fredsprocesser och bistå med internationellt stöd för medicinska och humanitära hjälpmedel på ett sätt som visar solidaritet i krishanteringen för att upprätta förtroende och en grund för fred och säkerhetsdialog.

Operation 1325, Sverige

Palestinian Centre for Peace and Democracy, Palestina

Wi’am, Palestina

SES Equality and Solidarity Platform, Turkiet

Arab Sisters for Human Rights, Jemen

All Girls Foundation for Development, Jemen

Shoqata Grave Women Association Social Problems, Albanien

[1] https://www.unwomen.org/-/media/headquarters/attachments/sections/library/publications/2020/policy-brief-the-impact-of-covid-19-on-women-en.pdf?la=en&vs=1406

[2] https://www.theguardian.com/commentisfree/2020/apr/02/un-secretary-general-coronavirus-crisis-world-pandemic-response

[3] https://www.womenpeacesecurity.org/womens-rights-security-councils-response-to-covid-19/

[4] https://eploblog.wordpress.com/2020/04/09/covid-19-and-conflicts-views-from-peacebuilders/

[5] https://icanpeacework.org/wp-content/uploads/2020/04/How-are-Women-Peacebuilders-Responding-to-Covid-19-WASL-call-April-2-2020.pdf

[6] https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/coronapandemin

[7] https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2020/enprocentsmalet-kommer-att-ifragasattas-an-mer/

Du kanske också gillar...

Jämställdhetsplan motsätts i södra Afrika

Jämställdhetsplan motsätts i södra Afrika

Nyligen blev undertecknandet av en handlingsplan för jämställd utveckling uppskjuten eftersom vissa av de länder som skulle skriva på plötsligt inte ville förbinda sig till de konkreta åtaganden, mål och ramverk som planen innehöll för att förbättra kvinnors ställning...

Aktivt jämställdhetsarbete i afrikansk samarbetsorganisation

Aktivt jämställdhetsarbete i afrikansk samarbetsorganisation

Som en del i den afrikanska utvecklingsorganisationen NEPADs verksamhet mäts de framsteg för demokrati som görs i medlemsländerna . Ett av de mått som används för att bedöma hur långt medlemsländerna har kommit innebär att de redogör för de åtgärder som genomförts för...

Kvinnor underrepresenterade i Nepals fredsprocess

Kvinnor underrepresenterade i Nepals fredsprocess

Dr. Anne-Marie Goetz från UNIFEM berättar i en intervju för Nepalnews om Nepals arbete relaterat till resolution 1325:2000. I intervjun framkommer att få kvinnor deltog i Nepals fredsförhandlingar. Kvinnor gavs inte möjlighet att ventilera sina erfarenheter,...

Seminarium: Vad har fred och säkerhet med kön att göra?

Seminarium: Vad har fred och säkerhet med kön att göra?

Tillsammans med professor Maud Eduards medverkade Operation 1325 i ett seminarium vid Stockholms universitet som diskuterade vad fred och säkerhet har med kön att göra. Professor Maud Eduards talade om försvarsmaktens arbete för jämställdhet samt vem och vilka värden...

Fokus på genus och fredsarbete i Almedalen

Fokus på genus och fredsarbete i Almedalen

Som ett led i arbetet med att sprida kunskap och information till allmänhet och folkvalda medverkade Operation 1325 under årets Almedalsvecka med både välbesökt bokbord på Östersjötorget samt med två seminarier på temat kvinnors deltagande i fredsprocesser. Under...

Kvinnliga ex-kombattanters politiska deltagande i Guatemala

Kvinnliga ex-kombattanters politiska deltagande i Guatemala

Hur ser det politiska deltagandet ut för kvinnliga ex-kombattanter i Guatemala efter fredsprocessen som startad i slutet av 1990-talet? Den frågan diskuteras i en rapport från norska UD som publicerades i våras. Studien försöker förklara varför det politiska...