Efter Talibanernas övertagande av makten i Afghanistan i augusti 2021 rapporterades det redan inom några månader om den allt förvärrade situationen för kvinnor och flickor i landet. Detta trots att talibanerna initialt lovat att skydda kvinnors rättigheter. Sedan dess har situationen förvärrats allt mer. Kvinnlig klädkod, rörelserestriktioner, utbildningsförbud och ökat våld mot kvinnor är några av de faktorer som gör att allt fler aktörer menar att situationen i Afghanistan bör klassas som Gender apartheid och som ett brott mot mänskligheten.
Redan fyra månader efter talibanernas maktövertagande rapporterade UN Women om flertalet överträdelser av kvinnors rättigheter i Afghanistan. Det rapporterades att nya regler tvingade kvinnor att bära hijab och att kvinnor i flertalet situationer inte fick lämna sitt hem utan eskort från en man. Inom många yrken förlorade kvinnor dessutom sina jobb. De tilläts framför allt arbeta kvar inom yrken där det ansågs mer socialt acceptabelt för kvinnor att arbeta, som inom vården och utbildning. UN Women rapporterar även om att allt fler kvinnliga journalister flyr Afghanistan efter hårdare och stramare tag mot media i landet. Samtidigt som det blir svårare för kvinnor att arbeta inom media så exkluderas också kvinnor alltmer från mediaplattformar, något som får som konsekvens att kvinnors rättigheter och situationen för kvinnor i Afghanistan osynliggörs. Genom detta menar UN Women att talibanerna försöker radera ut kvinnor från det offentliga och politiska livet och att detta riskerar att normalisera den manliga dominansen i samhället.
I slutet på 2022 förbjöds kvinnor att arbeta för icke-statliga organisationer (NGOs) i Afghanistan. Det afghanska civilsamhället varnade direkt för att detta kunde få förödande konsekvenser då deras kvinnliga anställda var de enda som kan nå ut till vissa målgrupper, som till exempel våldsutsatta kvinnor och barn. Civilsamhället var också en av de sista plattformar där kvinnor fortfarande kunde verka och synas inom landet, vilket innebär att kvinnor nu har ännu mindre möjligheter att påverka i samhället. Sedan talibanernas maktövertagande har det dessutom blivit förbjudet för flickor att gå i skolan efter 6:e klass samt förbjudet för kvinnor att gå på universitet, vilket gör Afghanistan till det enda landet i världen som förbjuder flickor att gå i skolan efter grundskolan. Kvinnor och flickors utbildning är en mänsklig rättighet och bidrar inte bara till ren kunskap utan minskar också barnäktenskap, barnadödlighet, mödradödlighet och bidrar till samhällsutvecklingen. Förödande konsekvenser kan därmed vara att vänta av talibanernas skolförbud om det inte lättas. Under 2022, blev klädkoden allt striktare då det blev obligatoriskt för kvinnor att täcka hela ansiktet förutom ögonen och de som bryter den risker straff. Att införa en klädkod kan ses som ett tydligt försök att kontrollera kvinnors kroppar och att ytterligare exkludera kvinnor från det offentliga livet.
Under 2023 sände FN ut Richard Bennet, oberoende expert på situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan, för att undersöka och rapportera om situationen kring mänskliga rättigheter i landet. I hans FN-rapport från februari 2024 vittnar även Bennet om att kvinnor, liksom barn, är extremt utsatta i Afghanistan. Våld mot kvinnor rapporteras som ett av de största problemen, samt att det saknas tillgång till sjukvård, och psykologiskt stöd för överlevare av könsbaserat våld. Bennet uppmärksammar även allvaret i att utesluta flickor från skolgång och menar att detta inte bara förstärker patriarkala strukturer utan även isolerar flickor från samhället i stort och riskerar långsiktiga sociala, psykologiska och ekonomiska konsekvenser.
Bennet menar att talibanernas överträdelser av kvinnors rättigheter, som rörelserestriktionerna, hindren mot att gå i skolan och att arbeta innebär att talibanerna förföljer afghanska kvinnor på grund av deras kön, något som även Human Rights Watch rapporterar om. Förföljes av en grupp baserat på kön är ett brott mot mänskligheten. Bennet liksom andra FN representanter menar att situationen är så pass allvarligt att det även bör klassas som ”Gender Apartheid”, något som också kan anses som ett brott mot mänskligheten. Afghanistan har skrivit under flera internationella avtal som gör den afghanska staten bundna att följa internationella lagar. Bland annat har de skrivit under CEDAW – kvinnokonventionen för att minska diskriminering och förföljning av kvinnor och Romstadgan för den internationella brottsmålsdomstolen (ICC). Den senare gör det möjligt för internationella brottsmålsdomstolen att åtala individer i Afghanistan för brott mot mänskligheten, något som också leddes till att ICC i mars 2022 återupptog en utredning kring möjliga brott mot mänskligheten i landet. Utredningen är pågående och det återstår att se vad den kommer fram till.
Det kan alltså konstateras att situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan har förvärrats kraftigt sedan talibanernas maktövertagande för drygt 2,5 år sedan. Mycket tyder på att det som sker är brott mot mänskligheten och att talibanerna bryter mot internationella lagar. Trots detta är situationen inte välkänd hos den större allmänheten. Det finns ett stort behov av att lyfta situationen i Afghanistan och sprida allvaret i det som sker för att öka medvetenheten kring situationen. När kvinnor osynliggörs i Afghanistan har vi i omvärlden ett ansvar att synliggöra dem och deras situation internationellt för att se till att de inte glöms bort och att det sätts mer press på att förbättra deras situation.
Av Sara Uppling
