Dags för en ny, starkare och effektivare svensk handlingsplan. Så lyder budskapet från flertalet av årets riksdagsmotioner vad gäller svenskt fredsarbete. Operation 1325 har tittat närmare på nio motioner om den svenska implementeringen av resolution 1325.
I oktober 2006 antog Sverige sin första nationella handlingsplan för genomförandet av resolution 1325, om kvinnor fred och säkerhet. Den reviderades 2009 och den nya handlingsplanen skulle då sträcka sig till årsskiftet 2012/2013. Den kom dock senare att förlängas till 2015, och samtidigt tog man också fram sju nationella indikatorer som ett antal myndigheter och aktörer årligen ska redovisa för att bättre mäta och utvärdera målen som fastställts i planen. I början av oktober skrevs flera riksdagsmotioner som berör det svenska arbetet med resolution 1325. Nedan följer en lista på dem:
- En svensk ambassadör för FN:s resolution 1325 (S)
- Ny handlingsplan för resolution 1325 (S)
- Uppdatera resolution 1325 (C)
- Resolution 1325 (MP)
- Försvarsmotion (MP)
- Fred och säkerhetspolitik (V)
- Stöd till jämställdhetssträvanden i Nordafrika & Mellanöstern (FP)
- Jämställdhet i utrikespolitiken (FP)
- Representation av kvinnor i internationella institutioner (M)
Flertalet av motionerna tar upp vad som ska hända med den svenska handlingsplanen efter 2015, och från flera håll ställs kravet att regeringen redan nu måste påbörja arbetet med att revidera och ta fram en ny starkare handlingsplan. Språket är av varierande tydlighet och tyngd, men ett antal av motionerna konkretiserar att en ny plan måste innehålla mätbara mål, en tydlig tidsram, öronmärkt finansiering och effektiva mekanismer för granskning (FP, C, MP och S).
S trycker på vikten av en bredare utvärdering av implementeringsarbetet där mätning borde ske av både kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Man efterfrågar även en starkare koppling mellan utvärderingen och åtagandena i handlingsplanen och resolutionen. Granskningen och utvärderingen ska även innefatta regeringens politiska och diplomatiska arbete inom regeringskansliet (Utrikesdepartementet), något som vi på Operation 1325 också efterfrågat. Parlamentarisk återrapportering av implementeringsarbetet av handlingsplanen och att den årliga utvärderingen av relevanta aktörers implementering återkopplas till riksdagen krävs även i motioner från S och V.
Allt fler motioner talar om civilsamhällets kunskaper, kontakter och viktiga roll i framtagningen av en ny handlingsplan, men också i den kontinuerliga utvärderingen av implementeringsarbetet (FP, MP, S och V). S trycker också på att det i processen att ta fram en ny handlingsplan krävs en ökad transparens och tydlighet kring vem som har ansvar för och leder processen.
Efter förra årets motionsperiod föreslog Operation 1325 att Sverige ska utse en särskild representant/ambassadör för Resolution 1325, och det är med glädje vi i år kan rapportera att ett förslag om att utse en sådan från Utrikesdepartementet kommit in från S. Flera motioner betonar att Sverige på ett starkare och tydligare sätt ska driva på implementeringsarbetet av resolution 1325 även inom EU och FN-systemet. S och V har i år också fått sällskap av C i den ambitiösa och positiva målsättningen att minst 40 procent av alla involverade i beslutsprocesser för fred och säkerhet på alla nivåer ska vara kvinnor.
Operation 1325 ser med glädje hur allt fler riksdagspartier uppmärksammar att det svenska fredsarbetet måste grundas på resolution 1325s krav och åtaganden, och att en stark och tydlig handlingsplan är en viktig beståndsdel i detta arbete. Förhoppningarna är att fler inser att en inkluderande och transparent process är avgörande för att en ny handlingsplan ska bli så effektiv och stark som partierna efterfrågar. Operation 1325 hoppas också att budskapet att en särskild representant/ambassadör för resolution 1325 inom UD för att underlätta koordineringen av genomförandearbetet sprids till fler av riksdagspartierna.
