Makt åt kvinnor i fredsprocesser

Kvinnoorganisationer i samverkan för att genomföra resolution 1325

20190116_164637.jpg
FOTO: Matilda Halling

Rapport från Fadimedagarna 2019

 

Fadime Sahindal har genom åren blivit en symbol för sitt mod och sin kamp mot hedersförtryck. Hela Sverige skakades då hon mördades av sin far i hederns namn för 17 år sedan. Fadimedagarna anordnas varje år i flera delar av landet i syftet att hedra Fadimes minne och lyfta frågan om hedersrelaterat våld och förtryck.

Den 16 januari fick två av oss styrelsetrainees möjlighet att delta på en internationell konferens i samband med Fadimedagarna 2019. Konferensen anordnades i samarbete med Riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) som är bildad av Sara Mohammad som själv har egna erfarenheter av hedersförtryck. Riksdagens andrakammarsal där konferensen hölls är den lokal där Fadime höll sitt berömda tal endast två månader innan hon mördades 21 januari 2002. Dagen bestod av flertalet tal och paneldebatter med en imponerande deltagarlista av representanter från politiken, akademin, myndigheter och civilsamhälle. Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren var dagens första talare och hon inledde med att framhäva vikten av hjälpmekanismer för flickor och kvinnor som upplever hedersförtryck i Sverige.

Thomas Hammarberg, f.d. Europarådskommissionär för mänskliga rättigheter, betonade hedersvåldets hot mot demokratin och de mänskliga rättigheterna och att det är viktigt att alla människor samverkar för att skapa förändring. Hammarberg menade att mycket har hänt sedan mordet på Fadime men att det också finns saker kvar att göra för att minska förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. Exempelvis innehåller det nya januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna flera förslag på åtgärder som bland annat gäller kunskapshöjande insatser, att skräpa straffen och att öka stödet för de som utsätts.

Moderaternas representant betonade inledningsvis på konferensen att de flesta partierna i riksdagen delar en gemensam syn på frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Trots det var det ofta en livlig debatt under dagen och det blev tydligt att det finns olika perspektiv på framförallt vilka åtgärder som ska vidtas. Bland annat uppstod det en laddad debatt kring barns exploatering för hederskultur och hedersrelaterat våld och förtryck. Det diskuterades bland annat huruvida hederskultur och hedersrelaterat våld är kopplat till religion. Dessutom kring risker för utsatthet som en effekt av dålig genomförd integration i det svenska samhället, detta med fokus på barn med invandrarbakgrund som växer upp i så kallade isolerade områden. Exempelvis föreslog forskaren Astrid Schlytter från Stockholms Universitet att alla nyanlända kvinnor med barn skulle genomgå en tvåårig utbildning för att lära sig om barnuppfostran och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. Vidare talades mycket om rättsväsendets betydelse och i en av panelerna lyfte Lise Tamm från Åklagarmyndigheten vikten av att inte glömma bort att involvera männen i arbetet för att förändra den machokultur och de maskulinitetsnormer som är kopplade till hedersproblematiken.

Vid panelsamtalen var det flera som återkom till att en central åtgärd mot hedersrelaterat våld och förtryck var att lära de som kommer till Sverige om våra lagar för att visa att sådana gärningar är straffbara i Sverige. Vissa drog även upp begreppet ”svenska värderingar” i anslutning till detta. Den brittiska människorättsaktivisten Maryam Namazie bemötte diskussionen med att understryka att rätten att leva fri från våld och förtryck är i grund och botten en universell mänsklig rättighet och inget som endast gäller i Sverige. Namazie tog även upp att det finns otaligt många aktivister i konfliktområden som försvarar frågor som exempelvis kvinnors rättigheter och fred och att det därför är viktigt att se till de kunskaper och styrkor som många flyktingar besitter. Det kan finnas en risk i att reducera flyktingar och migranter till en passiv grupp som svenskar behöver undervisa i frågan.

Konferensen avslutades med ord från GAPF:s ordförande Sara Mohammad som höll starkt vid att hon i framtiden vill se en egen brottsrubricering för hedersvåldet och att det bör likställas med hatbrott. Hon hoppas att den nu nytillträdda regeringen ska föra vidare frågan om hedersvåld och menar att det inte räcker att yttra tomma ord utan att politikerna måste vidta handlingarna till förslag på åtgärder. Detta var också passande nog temat för konferensen; ”Från ord till handling”.

Sammanfattningsvis var det en mycket intressant och lärorik konferens. Men vi hade önskat att man hade inkluderat fler av de som faktiskt utsätts eller har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck i samtalet; att prata med dem istället för om dem. Fadimedagarna vill påminna oss om att inte blunda för våldet och vi tror att de bästa lösningarna kommer fram i samarbete mellan både målgruppen och andra aktörer som civilsamhälle, forskare, myndigheter och politiker.

Matilda Halling och Sumudu Lankika Ginigathgala, Styrelsetrainees för Operation 1325