Makt åt kvinnor i fredsprocesser

Kvinnoorganisationer i samverkan för att genomföra resolution 1325

pictures_451.jpg
Shukria Dini är en somalisk-kanadensisk filosofie doktor. Hennes forskningsintressen inkluderar genusutveckling, flyktingfrågor, fredsbyggande, uppbyggnad efter konflikt, statsbyggande, humanitär assistans och det civila samhället. Hon är grundare och ordförande för Somali Women's Studies Centre (www.somaliwomenstudies.org), och bor för närvarande i Nairobi, Kenya.
FOTO: Emmicki Roos

Klanledare: Stort hinder för somaliska kvinnors politiska deltagande

Föreställ dig att du är en kvinna som har levt i ett statslöst, militariserat och våldsamt land i över två decennier. Trots alla de utmaningar som krig för med sig har du lyckats överleva och livnära din familj; du har inverkan på din tillvaro och bygger fred i ditt samhälle; du är en röst för förändring. I alla tidigare fredsprocesser har du hjälpt intressenter att försonas och nått en konsensus när de har varit oeniga. Men när det komemr till makt och resursfördelning är du den som oftast blir lagd åt sidan och förnekad möjligheten till makt och informella beslutstagarprocesser. Samhället du lever i vill ha dina resurser och gratis arbetskraft, men den vill varken se att du ska vara en del av det formella beslutstagandet eller erkänna att din medverkan i politiska processer kommer att leda till hållbar styrning, fred och säkerhet. Detta är en av de många hinder som somaliska kvinnor brottas med i sin kamp för fred och mänskliga rättigheter i Somalia.

För att förstå de utmaningar kvinnor står inför i Somalia måste man förstå de klansystem som är fientliga mot politisk inkludering och kvinnors politiska deltagande. Klansystemet är ett system som befrämjar sakfrågorna och de intressen som manliga klanmedlemmar prioriterar. Kvinnor är andra klassens medborgare i sina klaner. Klanen är ett förkroppsligande av folket och spelar stor roll i Somalias politik.

För att ta ett exempel har 4.5 klanformulan använts som ett verktyg för maktfördelning. 4.5 klanformulan indelar alla somaliska klaner i fyra större fraktioner som är lika storleksmässigt, medan många andra klaner kategoriseras som minoritetsgrupper till en halv (0.5). Kvinnor är marginaliserade i klansystemet på alla sätt. Exempelvis har dem, till skillnad från män, inte vissa berättigande såsom rätten att bli ledare och representanter för deras klaner, samt tillgången till formellt beslutsfattande. Det är ironiskt att ett sådant system tillsammans med de manliga ledarna används för att stoppa den förlängda politiska omvandlingen och främja ett permanent poltiskt system i Somalia. 

Medan jag skriver detta inlägg pågår en process som är tänkt att avsluta två decennier av politisk övergång. Aktörerna involverade i processen inkluderar traditionella ledare som inte har en känsla för genusfrågor och som motsätter sig kvinnors inkludering. De flesta förstår inte att Somalia är ett krigshärjat land som faktiskt behöver sina företagsamma kvinnor för att bidra til landets återbyggnad. Det var klanledare som valde ut de 825 medlemmarna i det nationella konstitutionsutskottet från alla klaner i Somalia. Dessa medlemmar granskade och godkände en utkastkonstitution som kommer att granskas och revideras av nästa parlament. Enligt Garowe II konferensen som hölls i februari i Garowe, Puntland, har kvinnor rätt till 30 % av platserna i konstitutionsutskottet, men endast 24 % av dessa har kvinnor som representanter.

Klanledare säger ofta till kvinnor som vill bli parlamentsledamöter att de antal platser som är fördelat till varje klan är för få för att kvinnor ska kunna ta del av dem. Kvinnor som gift sig över klangränserna möter ytterligare utmaningar när de har ambition att bli parlamentsledamöter. Dessa kvinnor får rådet att få stöd och bli nominerade från klanen de har gift in sig i - vilket är en strategsik metod för att se till att marginaliseringen av kvinnors möjlighet till parlamentsplatser fortsätter in i nästa val.

Slutet av övergångsperioden presenterar möjligheter genom främjandet av aktivt deltagande för somaliska kvinnor i politiska strukturer och genom att ge uppmärksamhet till kvinnors rättigheter. Dock är fortfarande klanledarna och de traditionella ledarna ett hinder för kvinnors lika deltagande. Vissa av dessa traditionella ledare använder religion för att lyfta fram kvinnor som olämpliga ledare. Men vår religion islam har gett många rättigheter till kvinnor och islam motsätter sig inte kvinnligt ledarskap.

På sättet som processen pågår nu förutser jag att det nästa parlamentet återigen kommer att vara mansdominerat. Det här grundar jag på det faktum att men har resurser, deras klaners stöd och en stark marknadsföring för deras valbarhet. Kvinnor saknar resurser, kontakter och stöd från de traditionella ledarna; som konsekvens är det större chans att dessa ledare exkluderar kvinnor från det kommande parlamentet. Traditionella ledare och klanledare tror att politik enbart är en domän för män och att somaliska kvinnor saknar de nödvändiga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna delta i politik. Men detta kunde inte vara längre ifrån sanningen.

Somaliska kvinnor fortsätter dock att vara optimistiska och har arbetat hårt för att bli garanterade en 30 procens kvot i nästa parlament. Vi manar klaledarna att hedra och implementera denna överenskommelse. Vissa kvinnor har vädjat till sina klanledare och pläderat att "kvinnor är en viktig resurs som inte får marginaliseras" och måste få möjligheten att bidra till uppbyggandet av sitt hemland.

Sammanfattningsvis kommer den politiska marginaliseringen av somaliska kvinnor att få djupgående följder på Somalia och förhindra anammandet av demokrati och inkluderande politiska system. Somaliska kvinnor komme rinte att vila innan deras röster hörs klart och tydligt. Det internationella samfundet behöver stå upp för kvinnorna i Somalia och sätta press på lokala aktörer att införliva kvotlöftet från Garowe. Kvinnor vill få möjligheten och platsen att effektivt bidra till uppbyggnaden av sitt älskade Somalia; endast då är hållbar fred och säkerhet möjlig.

Dr. Shukria Dini
Grundare av Somali Women's Studies Centre