Fråga svar: med forskarna Maria Eriksson Baaz och Maria Stern som genom stöd från Sida och Nordiska Afrika Institutet släppt en rapport om varför soldater våldtar. Forskarna deltog på ett seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
Forskarna Maria Eriksson Baaz och Maria Stern
F: Vad lärde ni er av er forskning?
S (MS: Det finns interna problem inom armén, som påverkas av juridiska faktorer. Till exempel att straffriheten är utspridd.
Många av soldaterna är frustrerade för att de känner att de inte lever upp till idealbilden av maskulinitet. Det blir en spiral där ibland våldtäkt blir en konsekvens.
Man måste se kopplingar mellan ett våld som hela tiden pågår under konflikt– avrättningar, tortyr, illegala arresteringar och slavarbete – och det sexuella våldet. Att man ensidigt kopplar sexuellt våld till krig som man nu gör skapar problem.
Gränserna är suddiga mellan vardag, fred och konflikt. Kvinnomisshandel sker även inom hemmet under pågående konflikt.
S (MEB: Det finns även annat könsbaserat våld. Tvångsrekrytering till milisgrupper är framförallt något som drabbar yngre pojkar. Det våld de utsätts för är kopplat till att de just är unga män eller pojkar.
S (MS: En annan slutsats är att sexuellt våld mot pojkar och män är osynligt i rapporteringen. Dels utsätts de för våldtäkt ibland. Men också att de som själva begår sådana brott ofta har varit barnsoldater. Soldaterna har varit tvångsrekryterade och utsatta för väldigt mycket våld, fattigdom och frustration. Därför är skarpa gränser mellan offer och förövare problematiska. Utövarna är också offer.
F: Att ni beskriver förövarna som offer för våld, kan inte det tolkas som att ni ursäktar soldater som våldtar?
S (MEB: Risken finns att det tolkas så. Men vi poängterar i rapporten att man måste arbeta mot straffriheten och att det finns ett behov av straff mot dessa brott.
S (MS: Armén är det största hotet mot civila i Kongo. Idag handlar en stor del av säkerhetssektorreformen om att utbilda om mänskliga rättigheter. Vår forskning visar att en stor del av denna utbildning är meningslös. Soldaterna vet redan att det här är fel. Man måste gå in i de djupa strukturella frågorna. Utsorteringssystem behövs för nu är alla välkomna. Militär personal behöver professionaliseras. Och vad gäller reformer för att komma åt straffriheten kan man inte göra det endast genom att titta på sexuellt våld. Straffriheten gäller allt våld. Så länge man riktar in sig på bara en fråga så skapar det en massa andra problem.
S (MS: Det är bekvämt att inte ta in röster från dem som begår våldtäkter. Det är lätt att avhumanisera soldaterna och se dem som hemska och annorlunda från andra människor i Väst eller i andra krigssituationer. Den vanliga bilden blir då av en bestialisk våldtäktsman som man inte behöver förstå. Man kan då inte förstå vare sig konflikten eller varför våldsspiralen fortsätter.
F: Ni återkommer till satsningar på att reformera militären.
S (MEB: Många är förvånade över det. Nästan alla som jobbar med de här frågorna inser att det är extremt viktigt att satsa pengar på att professionalisera militären. Samtidigt måste man stödja nationella kvinnoorganisationer.
F: Har era forskningsresultat någon konkret betydelse för att minska våldet mot kvinnor i Kongo?
S (MEB: Vi tar fram kvinnoorganisationernas röst. Idag har kvinnorna svårt att få resurser för annat arbete än mot sexuellt våld. Stöd behövs för generellt jämställdhetsarbete och kvinnors deltagande. En fråga som många lokala kvinnoorganisationer lyfter är till exempel den om kvinnors arvsrätt. Men det finns inga internationella givare som vill stödja kvinnorna i den processen.
Helena Sundman
*Forskningsrapporterns fullständiga namn är ”The Complexity of Violence: A critical analysis of sexual violence in the Democratic Republic of Congo (DRC)”
