Tillsammans med professor Maud Eduards medverkade Operation 1325 i ett seminarium vid Stockholms universitet som diskuterade vad fred och säkerhet har med kön att göra.
Tillsammans med professor Maud Eduards medverkade Operation 1325 i ett seminarium vid Stockholms universitet som diskuterade vad fred och säkerhet har med kön att göra. Professor Maud Eduards talade om försvarsmaktens arbete för jämställdhet samt vem och vilka värden som egentligen försvaras i säkerhetspolitiken. Maja Edfast och Nina Olsson från Operation berättade om resolution 1325 och Operation 1325s arbete med att bidra till att målen i resolution 1325 förverkligas fullt ut i Sverige och övriga världen.
Säkerhetspolitik ur ett genusperspektiv
Maud Eduards talade om kopplingen mellan kropp, säkerhetspolitik och makt på nationell nivå där en del handlade om Försvarets jämställdhetsarbete och vilka värden som ligger till grund för och försvaras i säkerhetspolitiskt tänkande i Sverige. Hon väckte frågan huruvida kvinnor i Försvaret bör vara en självklarhet av jämställdhetsskäl eller om det enbart bidrar till att öka militärens legitimitet som i förlängningen ger näring åt krig och våld på bekostnad av förebyggande insatser och fredsarbete.
Symboler för mannen som norm
Eduards lyfte fram exempel på hur kvinnors villkor i Försvaret osynliggörs. Undantaget är en sektion på deras hemsida som samlar tips till kvinnor som vill göra värnplikt där de får information bland annat om att de kan be om större badhanddukar i förrådet samt att det finns duschdraperier i alla gemensamma omklädningsrum. Tips och råd som Eduards menar döljer motsättningar och en större problematik inom militären. En problematik som konstruerar maskulinitet kring egenskaper såsom mod, styrka och omhändertagande, vilket kombineras med mäns förväntade roll som försvarare och beskyddare av kvinnor och barn. En försvararroll, som förutom att definiera den försvarades villkor, ska skydda kvinnor från övergrepp och angrepp. Övergrepp som begås av ”förövare” vilka i sin tur, per definition, är beskyddare och försvarar andra kvinnor.
Denna problematik, hur försvararen/idealfiguren samtidigt kan vara förövaren som kvinnor måste skyddas från, förs varken fram eller ifrågasättas. Den överskuggas i Sveriges försvar genom till exempel en uppförandekod som spelar på den gode, rättrådige, neutrale och laglydige svensken. Den svenska neutraliteten, menade Eduards, är ett uttryck för en defensiv form av militarism. En form som konstruerar den svenska militären som neutrala, hederliga och redbara krigare som bara försvarar, aldrig angriper. Problemet kvarstår dock att de som förväntas försvaras är, mellan raderna, en underordnad grupp som i huvudsak består av kvinnor och barn. Detta eftersom Försvaret och den säkerhetspolitiska doktrinen är en manlig domän där mannen är norm, menade hon.
Arrangemanget samlade 20-talet deltagare som med intressanta frågor och aspekter på innehållet bidrog till att göra seminariet givande och tankeväckande.