Makt åt kvinnor i fredsprocesser

Kvinnoorganisationer i samverkan för att genomföra resolution 1325

nordic_women_mediators_2_redigerad.jpg
FOTO: Charlotte Lind

En inkluderande fred

För att stärka det nordiska medlingsnätverkets globala samarbeten bjöd Folke Bernadotteakademin och Utrikesdepartementet in till en heldagskonferens för att prata om inkluderande fred, den 7:e december. Representanter från myndigheter, akademin och civilsamhället fanns på plats. Så även Operation 1325.

I sitt öppningsanförande presenterade utrikesminister Margot Wallström en plan för hur Sverige kan  bidra till skapandet av inkluderande fred, där hon lyfte fram tre punkter:

1) att inkludera kvinnor i fredsamtal

2) att fred måste byggas underifrån i de drabbade                      samhällena

3) att verka för att de intrenationella samfundet lägger mer resurser på att skapa fred

Den colombianska utrikesministern skickade en hälsning via videoklipp. Hon lyfte fram betydelsen av att som politisk part hålla sig pragmatisk och lämna dogmatismen under förhandlingar. De colombianska förhandlingar hölls som bekant utan traditionella medlare, vilket lade fler uppgifter på de förhandlande parterna, de tekniska medhjälparna och rådgivarna.

Dagen innehöll två panelsamtal där kvinnor från Folke Bernadotteakademins nordiska medlingsnätverk för kvinnor deltog. Den första panelen diskuterade hur ledarskap för inkuderande fred kan stärkas. Där fanns Afghanistans vice utrikesminister Hekmat Karzai, som berättade att han har stort fokus på resolution 1325 i sitt arbete. Karzai bekände att bristen på kvinnor inom freds- och säkerhetsarbete underminerar arbetets legitimitet. Han berättade om sina egna erfarenheter som medlare och att han aldrig förhandlat kring kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter, då detta är okränkbart.

Karin Landgren, medlem i det nordiska medlingsnätverket för kvinnor, gav en samtidsanalys med focus på Twitter och hur människor twittrar att de önskar att 2016 ska ta slut. Hon frågade sig själv retoriskt om 2017 verkligen kommer att bli bättre, och hävisade till forskning som visar att det finns ett minskat stöd för demokrati idag. Slutsatsen var att det politiska handlingsutrymmet för inkluderande fred kommer minska.

Landgren talade om de enorma förväntningar som vilar på FN:s nya generalsekreterare. Trots detta är det är medlemsländernas regeringar som själva behöver se till att inkludera kvinnor i freds- och säkerhetsarbete. Idag sker utnämningar till ledare för FN:s fredsinsatser av generalsekreteraren men under starka påtryckningar från regeringarna, där män oftast utnämns. Problemet är alltså att regeringar trycker på för att få sina kandidater utnämnda, inte att det inte finns kvinnor med rätt kompetens eller att för få kvinnor söker sig till dessa positioner.  Slutligen påminde Landgren om att  den tweet som fått mest uppmärksamhet under 2016 var Hilary Clintons tweet om att kvinnor och flickor är kunniga och värda varje chans de kan få. En värdefull påminelse som ger hopp och styrka att fortsätta arbeta för en mer jämställd värld.

Dagens andra panel diskuterade hur det nordiska medlingsnätverket för kvinnor kan skapa störst nytta för fredsarbete världen över. Jämställdhet i praktiken uppnås, bland annat, då kvinnor faktiskt har möjlighet att verka som medlare. Habiba Sarabi, vice chef för Afghanistans nationella fredsråd och som själv suttit med I fredsförhandlingar, efterfrågar mer formell träning för kvinnor som ska medla. Detta skulle öka medlarnas självförtroende och stärka dem vid förhandlingsbordet.

Ett konkret exempel på hur kvinnor i freds- och säkerhetsarbete ger bättre reslutat framfördes av General Kristin Lund, medlem i nätverket och tidigare verksam i Afganhistan. Att ha med kvinnor som tolkar i de svenska och finska insatserna gjorde att de kunde nå kvinnor och flickor från civilsamhället. Om kvinnliga tolkar inte hade funnits med i insatsen skulle hälften av befolkningen inte kunna inkluderas i det arbete säkerhetsstyrkorna genomförde.