Det civila samhället – en väsentlig del av Georgiens nya nationella handlingsplan

Den nationella handlingsplanen om resolution 1325 blev i det georgiska parlamentet den 27 december slutligen genomröstad, med 91 röster mot 1. - Det här var resultatet av en lång och intressant utarbetning som jag personligen deltog i, skriver Ana Pashalishvili från det georgiska säkerhetsrådet.

I Georgien skulle varenda människa prata om könsfrågor genom att delge att Georgien hade en kvinnlig kung på 1200-talet. Man skulle också prata om faktumet att det i det första georgiska parlamentet 1919 fanns sex kvinnliga representanter [1], samtidigt som kvinnor i exempelvis Sverige inte ens hade rösträtt. Vidare skulle många med största sannolikhet ta upp att georgiska kvinnor alltid har haft fri tillgång till utbildning, att rösta och uttrycka sig, bland mycket annat.

Trots detta är inte Georgien fritt från traditionella stereotyper om hur kvinnors roll i samhället bör se ut. Istället har behovet att skydda kvinnors rättigheter och att öka det kvinnliga deltagandet alltid varit uppenbart.

Politiska förändringar måste inkludera kvinnor

Även om det slutligen kom några försök av den förra regeringen, som satt till början av 2000-talet, att stärka kvinnors position har Georgiens jämställdhetspolicy misslyckats i att bli diskuterad och implementerad. Det här har, enligt Ana Pashalishvili, berott på en avsaknad av politisk vilja och en brist i stöd från det georgiska parlamentet. Det var enbart efter Rosrevolutionen 2003, som var en stor nationell protest som uppkom efter ett utbrett valfusk av den sittande regeringen, som det nya georgiska parlamentet började att utveckla en jämställdhetspolicy. Det här gjordes tillsammans med andra viktiga politiska, sociala och ekonomiska reformer som fortfarande genomförs i Georgien.

Reformerna har riktat sig på att inte bara göra skillnad i politiska och sociala system, men också i att ändra det georgiska tankesättet från ett sovjetiskt till ett mer progressivt tankesätt. Den här processen, trots svårigheterna som den inneburit, har varit unik till följd av de snabba reformerna som har genomförts, graden av innovation de kommit med samt den institutionella omstruktureringen den har medfört.[2]

Nationell handslingsplan om resolution 1325

Under de senaste åren har nationella handlingsplaner om jämställdhet, trafficking, våld i hemmet och stöd till offer av misshandel antagits av parlamentet, säger Ana Pashalishvili. Jämställdhetsprinciper har också inkorporerats i strategiska dokument. Det är dock först nu som en nationell handslingsplan om resolution 1325 har antagits. Pashalishvili menar att resolution 1325 är mycket viktig för Georgien eftersom en stor del av landet fortfarande är ockuperat av utländsk militär. Det är därför nödvändigt att effektivt arbeta enligt resolutionens ramar för att se till att säkerheten för befolkningen i konfliktzonerna, speciellt kvinnor och barn, får den trygghet de förtjänar.

Enligt Ana Pashalishvili var handslingsplanprocessen både komplex och produktiv, eftersom den krävde mycket resurser, tid, motivation och hårt arbete från alla inblandade. För att visa hur viktigt arbetet var fanns det medlemmar från alla större ministerier och från det georgiska parlamentet i arbetsgruppen som behandlade 1325 frågan. Även civilsamhällesorganisationer fanns med i gruppen, vilket enligt Ana Pashalishvili skapade samarbetsmekanismer mellan de olika aktörerna i gruppen.

Just konsulteringen med organisationer från det civila samhället ser Ana Pashalishvili som en viktig del i att ta fram den nationella handlingsplanen. Mer än 25 organisationer var involverade i konsulteringen om handslingsplanen. Dessutom var sammanlagt 102 lokala organisationer intervjuade för att delge situationen för kvinnor i konfliktområden.

1325 – viktigt verktyg i georgisk konfliktlösning

Den nyligen implementerade handslingsplanen kommer att gälla i fyra år för att sedan bli förnyad. I den finns flera viktiga mål, som exempelvis att stödja ökningar av kvinnligt beslutstagande på alla nivåer och att inkludera ett kvinnoperspektiv i konfliktförebyggande mekanismer. Handslingsplanen tar starkt avstånd mot kvinnovåld och sexuellt våld, och kommer att arbeta för en nolltolerans gällande våld mot kvinnor och flickor. Den kommer även att se till att den politiska, sociala, ekonomiska och fysiska säkerheten för kvinnor inom konfliktområden stärks.

Det här är det första steget för implementeringen av resolution 1325 i Georgien. Handlingsplanen kommer att fokusera på att höja kunskapen om resolutionen för människor i konfliktområden och för anställda inom olika ministerier. Speciell emfas kommer att läggas på polis- och armeväsendet, och på deras träning gällande kvinnor, fred och säkerhet.

Ana Pashalishvili menar slutligen att vägen till en hållbar jämställdhet i Georgien är lång och kräver en stor insats för att göra skillnad. Samtidigt är hon övertygad om att Georgien är redo för den här utmaningen. – Vi har en stark vilja, internationellt stöd, positiva insatser och stora efrarenheter från våra partnerländer. Det kommer att gå bra, säger Ana Pashalishvili.

Ana Pashalishvili

Högste rådgivare i departementet för mänskliga rättigheter och minoriteter

[1] Den demokratiska republiken Georgien skapades den 26 maj 1918 och existerade till den 25 februari 1921. Det här var perioden mellan den ryska ockupationen av Georgien och den sovjetiska ockupationen av Georgien.

[2]  World Bank, April 2009, report No. 44400-GE